Nytt år! Snart börjar skolan! :)

Oj, redan är det 2015! Helt otroligt. Det var ju inte längesedan det blev 2014… Hua, i år blir man 40! Varför är det så att det känns som om tiden går mycket fortare när man blir äldre? När man var barn var ju ett år så långt så man kunde knappt få grepp om det. Jag minns sommarloven som barn. De var ett par månader, men kändes som en hel evighet! Två månader idag är ju absolut ingenting. Det går ju på ett ögonblick! Ja, det där med tiden är verkligen märkligt!

Jag har nu ett eget löpband, eller egentligen ska jag väl inte kalla det för ett löpband. Det heter mer korrekt gåband, eller motionsband. Detta band är inte riktigt lika avancerat som ett löpband, men det räcker gott och väl till mig för lång tid framåt. Maxhastigheten är 12 km/h och det kommer att dröja innan jag kan springa i det tempot. =) Jag är ju ganska så överviktig och har nu insett att jag för min egen hälsas skull MÅSTE göra allt jag kan för att gå ner lite i vikt. Löpbandet (ja, jag kallar det så eftersom jag springer på det) är en bra hjälp på vägen. Jag springer numera 30 minuter varannan dag och då brukar det bli mellan 2 och 2,5 km. Jag vet att det är väldigt lite om man jämför med de flesta andra som tränar och som inte bär på så mycket ”extravikt” som jag gör, men för mig är det bättre än jag väntat mig. Jag trodde inte jag skulle klara att jogga i mer än ett par hundra meter. Då antog jag att jag skulle vara så andfådd att jag skulle bli tvungen att ta en paus och hämta andan innan jag eventuellt skulle klara av att fortsätta. Helt otroligt klarade jag att jogga i 30 minuter utan paus redan vid första passet. Det blev jag såååå nöjd över! Jag vägde mig när jag startade min träning och efter 2,5 vecka hade jag gått ner 1,2 kg. Jag har inte vägt mig mer sedan dess utan ska försöka göra så att jag väger mig varannan vecka så det inte ska gå till överdrift att göra det ofta. Träningen fortskrider och så småningom kommer jag att öka på träningen då jag kanske börjar träna fler dagar per vecka, öka bandets hastighet och förlänger den tid jag springer, men det får bli en sak i taget. Skynda långsamt så att säga. Att gå ner i vikt är ett av mina stora mål under 2015. Jag har inte satt ett mål på ett visst antal kilo som jag ska gå ner. Jag tror inte att jag skulle må bra av att ha en sådan press på mig, utan jag ska försöka gå ner så mycket som jag kan och så länge jag gått ner något (vilket jag ju faktiskt redan har) så kommer jag att vara nöjd!

Sedan har vi den fantastiska julklappen som jag fick av mina föräldrar! Det är något som jag önskat mig i flera år, både till födelsedag och till julklapp. Det har dock varit en så dyr grej så jag har själv sagt det till mina föräldrar att jag faktiskt förstår att det inte är möjligt att få en sådan, åtminstone inte ny. Jag sa att det ju går att få tag i begagnat skick också, och om man har lite tur där kanske man kan få tag i ett till ett överkomligt pris. Ändå misstänkte jag att även ett begagnat skulle vara för dyrt för att få i present.

Kan ni gissa vad jag fick i julklapp!? Ja, nu kan ni säkert det! Jag fick vad jag önskade mig, och jag fick det sprillans nytt också! Det handlar om ett nytt objektiv (makro) till min kamera! Jihoo! Jag blev så lycklig när jag öppnade paketet och såg detta. Det var så tårarna höll på att komma. Jag tror att även mina föräldrar var lyckliga i den stunden då de såg hur otroligt glad jag blev.

Objektivet är ett Tamron SP 90mm F/2.8 Di Macro 1:1 VC USD (för Nikon)

Jag längtar redan till våren då jag ska fotografera blommor och insekter på nära håll. ÄNTLIGEN har jag ett makroobjektiv! Och ett bra sådant! Detta objektiv har toppat i många tester och till och med slagit Nikons egna objektiv!

På måndag (12/1) börjar skolan igen. Det ser jag också fram emot. Dels att ”allt” återgår till det vanliga igen, att alla helger är över och de vardagliga rutinerna återkommer. Så otroligt skönt ska det bli! Och räkna matematik! Jag älskar det! Jag läser matematik på komvux nu. Jag är faktiskt sjukpensionär och jag gör det här av egen fri vilja för att jag tycker att det är väldigt roligt! Som en fritidssyssla helt enkelt! Jag började med att läsa grundläggande matematik, alltså då jag läste in hela grundskolans kurser från första klass till årskurs nio. I höstas började jag med att läsa in gymnasiets första årskurs. Det blev kurs 1b. Ettan står för årskurs ett och bokstaven b står för svårighetsgraden. Kurs a är den lättaste och kurs c den svåraste, den man läser när man går det naturvetenskapliga eller tekniska programmet. B-kursen är alltså en kurs på medelnivå. Jag har faktiskt funderat lite över det här, att jag nästan skulle vilja läsa in kurs c, men jag vet inte ens om de har de kurserna på komvux. Det beror ju på hur stort intresse det är för att gå dem och jag misstänker att det inte skulle vara så stort antal som söker dit och då har de nog inte råd att ordna någon undervisning på den nivån. 😦

I vilket fall som helst så har det gått lysande bra för mig hittills, bättre än jag någonsin kunnat gissa mig till! Betyget från grundläggande: A (högsta betyg alltså). Betyg på det nationella provet som gjordes strax före terminsslutet nu inför jullovet: A (högsta betyg och jag tror att jag även fick bäst resultat av alla elever som gjorde detta prov) Kursbetyg: A (högsta betyg). Så nu förbereder jag mig på nästa kurs, kurs 2b, alltså gymnasiets andra år. Sååååå kul ska det bli! 😀

Med andra ord; Jag har förbaskat mycket att se fram emot under 2015! Nu gäller det bara att jag inte tar på mig för mycket. Jag känner ju mig själv nu och jag vet ungefär hur jag fungerar. För mycket stress = krasch. Jag var nära att krascha i julas. Jag mådde så fruktansvärt dåligt att jag några gånger bara grät utan att kunna sluta. Jag fick även ett par panikångestattacker strax före jul och det var INTE bra. Jag hade bara drabbats av riktig panikångest vid två eller tre tillfällen fördelade under två års tid, innan det här hände i december. Jag vaknade en natt och var helt kallsvettig, hade fruktansvärt ont i ryggen. Jag kunde knappt ta mig upp ur sängen och när jag väl gjort det kunde jag knappt stå på benen. Jag mådde så dåligt att jag till och med spydde ett par gånger. Jag tog en stesolid (ångestdämpande) som jag fått för att använda vid just panikångest. Anfallet dämpade sig och efter någon timme drygt var jag som vanligt igen. Detta upprepade sig sedan vid ett helt annat tillfälle under dagtid. Sammantaget var detta en varningssignal om att jag MÅSTE dämpa mig, jag MÅSTE ta bort så mycket jag kan från mitt ”att-göra-schema”, annars leder det ofelbart in i väggen. Jag fick hjälp och vi redde upp det mesta nu under julhelgen, så jag har börjat hämta mig och må bra igen. Jag måste ändå vara mycket försiktig med vad jag tar på mig. Jag är hyperkänslig för stress, speciellt om jag inte mår jättebra heller. Om jag skulle råka tappa en penna i golvet när jag håller på att skriva, kan det leda till att jag bryter ihop totalt.

Jag har bipolär sjukdom, det som förr kallades för manodepressiv sjukdom. Detta betyder att mitt mående går som i en berg- och dalbana. Upp och ner nästan hela tiden. Jag kan vara extremt sjukligt uppåt och då ser jag inga hinder i världen och det är inte alls bra det heller. Dessutom blir jag så uppvarvad och aktiv under mina manier att jag tillslut bränner ut mig och då faller jag direkt ner i en djup depression. De senaste två åren har jag visserligen svängt lite både uppåt och nedåt men inga kraftiga svängningar och inte så ihållande som tidigare, så det verkar som om läkarna äntligen hittat en medicinering som passar mig. Det har varit väldigt svårt och jag har varit enormt svårmedicinerad, men nu är det bara att hoppas att det här håller i sig. Medicinen hjälper ju inte helt ensam, men den hjälper till på vägen, samtidigt som jag själv kämpar för att som nu då, hindra mig från att gå i väggen. Se till att jag inte tar på mig mer än jag orkar reda ut. Det går rätt bra även om jag har mina korta dippar ibland.

Politiskt parti har stulit mitt foto. Kontakt med jurist…

Så har då det mest märkliga hänt mig. Jag trodde ärligt talat att något liknande aldrig skulle hända mig, bara andra… och då yrkesverksamma fotografer, inte som jag, en liten okänd hobbyfotograf. Men å andra sidan, ett politiskt parti skulle väl knappast våga stjäla en bild från en proffsfotograf, utan de antog nog att det var riskfritt att ta min bild. Där fick de dock fel, väldigt fel! Jag har blivit så förbannad så jag har gett mig sjutton på att de ska få betala både det ena och det andra till mig. Jag hade aldrig gått så långt om en privatperson gjort något liknande, men nu är det ingen privatperson utan något helt annat. Nu till händelsen.

För några dagar sedan satt jag på Facebook och såg att en vän till mig där hade kommenterat ett inlägg på partiets facebooksida. Jag blev nyfiken, gick in på sidan och började läsa lite allt möjligt. Jag scrollade ner på sidan för att titta lite och vad mötte mig? Jo, ett foto som jag själv tagit. Inlägget hade lagts in redan hösten 2013 så det är inget nytt inlägg, men lika mycket lagbrott för det. Jag såg ju att fotot var mitt, men för att vara på den absolut säkra sidan jämförde jag med min bild och de är identiska, löven på marken ligger exakt likadant, ja hela bilden är en exakt kopia av min, förutom att de beskurit bilden i nederkanten. Inlägget kallade till medlemsmöte i den stad jag bor i (det handlar om en av partiets lokalföreningar) och så lade de ut mitt foto som jag tagit i en stor park här.  I facebookinlägget fanns även en adress till partiets hemsida. Det var en hemsida av bloggmodell och länken gick direkt till sidan där de kallade till möte, och även där fanns min bild!

Själv har jag publicerat detta foto, dels på Facebook, och dels på min hemsida www.sternefalt.se. Fotot som ligger på Facebook saknar signatur, medan den bild jag har på hemsidan har min signatur längst ner i vänstra hörnet. Gissningsvis är det detta foto som de fått tag på och sedan skurit bort signaturen. Det finns dock inga bevis för det, och det gör väl i och för sig ingen skillnad i brottsfrågan. Tyvärr tog jag fotot 2010 och då ägde jag ingen systemkamera utan tog bilden med min mobil. Nu hittar jag inte heller ursprungsfotot och det är inte bra, men jag hoppas ändå att det finns så mycket bevis för att fotot är mitt så det inte ska bli problem med det. Dels ser man att jag publicerat bilden i sin helhet (obeskuren) tidigare än partiet publicerade den på sina sidor.

Jag har nu tagit skärmdumpar på deras sidor. Man vet aldrig när de får reda på att jag upptäckt dem, och att de då plockar bort det hela. Jag har varit i kontakt med flera yrkesverksamma fotografer och frågat om råd. Jag har fått till svar att de tycker att det första jag ska göra, innan jag tar kontakt med partiet ifråga, är att få råd av en jurist. Så nu har jag skrivit till något som heter Juristpunkten där man kan få gratis rådgivning via mail eller telefon. Imorgon är det måndag, och jag hoppas att jag ska hinna få svar redan då. Just nu står jag och trampar på ett ställe och vet inte hur jag bäst ska göra för att komma vidare. Tyvärr är min ekonomi så krass så jag vet inte hur jag ska göra om jag måste ha mer hjälp av jurist mer än bara gratis rådgivning. Det kostar ca 1500:- per timme att anlita någon i så fall. Pengar som jag inte har. 😥

Finns det någon av er läsare som har något råd att ge? Kanske någon rent av är jurist, eller studerar juridik, som kan ge någon hjälp?

Kopierar filer… *suck*

Jag håller på att spara över alla mina bildfiler till min externa hårddisk. Det är såååå drygt för jag har sådan oordning på datorns hårddisk att det mer eller mindre är kaos. På den externa är jag dock jättenoga med att döpa mapparna efter fotodatum samt lite kort om vad som fotograferats. Så när jag någon gång har kommit ifatt med mina foton och blivit helt klar, då ska jag vara mycket noggrann med att föra över filer till den externa samtidigt som jag för över dem från minneskortet till datorn. Jag vill nämligen aldrig hamna i den situationen att jag kommer efter. Dessutom, det viktigaste av allt är ju om datorn kollapsar en vacker dag. Då vill jag ju ha alla filer säkerhetskopierade på den externa…

Jaja. Jag börjar se slutet åtminstone så jag ska väl inte klaga egentligen. Sedan har vi ju då Lightroom, det där programmet från Adobe som så många fotografer använder i sin bildbehandling. Jag försöker lära mig detta. Jag har den senaste versionen på datorn (v 5.5), men brukar alltid använda Photoshop så jag är helt ny på Lightroom. Eftersom det fungerar så annorlunda mot Photoshop känns det jättesvårt för mig som nybörjare. Jag fattar ju inte ens hälften av det… Dock går jag en av kurserna i Lightroom som Moderskeppet driver. Jag har inte kommit så långt ännu, men det är en bra och pedagogisk kurs för nybörjaranvändare av Lightroom. Vi får väl se om jag lär mig det så småningom. Det är ju synd att programmet skall ligga på datorn och aldrig användas!

Klockan är bara 22.10 men jag är så trött så jag får nog snart krypa i säng. Om man nu kan sova i denna klibbiga värmen som är. Igår hade vi 30 grader varmt. Idag har det nog varit nåååågon grad lägre, men ändå alldeles för varmt. Jag står för sjutton inte ut. Idealet skulle vara om temperaturen låg på 22 grader. Då skulle det inte kännas som om man håller på att dö av värmeslag.

Det är tydligen sagt att det kan bli åska i natt. DET skulle jag dock vilja ha. Jag vill nämligen försöka fotografera blixten och det är jättesvårt dagtid då det är så ljust ute. Har gjort lite försök med ND-filter på, men det räcker inte till. Så ett nattligt åskoväder får gärna komma. Jag är inte rädd för åskan utan tycker bara att det är mysigt, så för min del är det mer eller mindre efterlängtat.

/Ann-Charlotte

Blixt och dunder

Här har det varit såååå många åskoväder i sommar så jag har tappat räkningen. Jag minns bara att i fjor var det nog bara ett par stycken under hela sommaren. Idag har vi haft ett oväder, och nu i fjärran hör jag hur det mullrar igen, så det är förmodligen ytterligare ett på väg hit.

Jag måste säga det att jag inte är rädd för åska, utan bara tycker att det är mysigt, om man inte är ute och blir sjöblöt av de störtregn som brukar komma i samband med åska.

Eftersom jag är mycket fotointresserad vill jag förstås fånga blixten på bild, vilket tydligen är väldigt svårt. Jag har provat många gånger och bilden blir för ljus. Jag har inte provat när det varit mörkt ute. Då lär det vara mycket lättare. Trots att jag ställt in kameran på ett högt bländarvärde (f/29) och använder ND8-filter så blir bilden för ljus. Jag måste ju ha lite längre exponeringstid för att öka chansen att fånga den på bild, och då blir ju bilden för ljus… Jag valde 5 sekunders slutartid, men det var alltså för mycket i dagsljus och kortare slutartid är knappt lönt att prova. Jag har dock fått ett väldigt bra tips från fotograf Magnus Nilsson. Det är att ställa kameran på bulb, och under exponeringen ta ett svart papper lite kvickt framför kameran en eller flera gånger för att på så vis få bilden mörkare. Blixten (om den fastnar på bild) lär sedan synas tydligt eftersom den är så skarp. Eller lär synas tydligt är väl kanske fel att säga. Tipsaren har inte provat det själv, men vet att det används vid fotografering av fyrverkerier och då BORDE det ju rimligtvis fungera även vid blixtfotografering! Med andra ord. Nästa gång det blir åska och om jag har möjlighet att försöka fotografera den, då ska jag prova denna metod! Det ska bli spännande!

Länk till fotograf Magnus Nilssons hemsida: www.mnbild.se

 

 

Ett tag sedan sist…

Tiden rinner fort iväg och jag har en massa olika projekt för mig. Med andra ord räcker inte alltid tiden till att uppdatera här, men nu ska jag ta tag i det och skriva ett litet inlägg. Den senaste veckan har varit lyckad på flera olika sätt. Förra onsdagen hade vi matteprov. Redan dagen efter hade vår lärare rättat dem och delade ut dem för att vi skulle få se resultatet. Jag hade ett fel!! Och inte nog med det. Det var ett rent slarvfel som var ganska uppenbart så jag tror att även läraren förstod att det var ett slarvfel. Givetvis kändes det oerhört retfullt med det där enda felet. Jag kunde ju haft alla rätt ju!! Men, men. Det var ju bra ändå och jag är glad. 🙂

Samma dag som vi fick se vårt matteprov hade vi engelsklektion. Under lektionen fick vi alla i klassen prata med varandra på engelska. Läraren sa till oss att en av oss skulle beskriva en annan person i klassen och så skulle vi övriga gissa vem som beskrevs. Jag beskrevs och de orden jag fick om mig gjorde mig så oerhört glad! På svenska: Glad, rolig, humoristisk och snäll. Kan det bli bättre? Jag gick hem från skolan med ett leende på läpparna den dagen. Lyckan var stor!

I helgen, i söndags närmare bestämt, firade vi min systerdotters födelsedag. Hon fyller faktiskt inte förrän idag (26/3), men vi firade henne i söndags. Jag fotograferade henne en hel del och några av dessa foton kan ni se längre ned i detta inlägg. Hon är så sööööööt, den lilla gullungen. ❤ ❤

Och så slutligen idag då. Vi hade engelskaprov. Jag var allt nervös innan. Svårigheten har ökat (Förstås, det gör det ju när man går i skolan, haha!) och jag har fått svårare för att hänga med på lektionerna, framför allt när det gäller att tala. Jag fattar inte varför jag har svårt för att tala. Min hjärna blir helt blockerad och jag får knappt fram ett ord. Men, nu till provet. Det kändes faktiskt JÄTTEBRA!! Jag tror att det gick bra rent av. Det var nog bara sista uppgiften som jag kanske får några fel i. Vi skulle sätta ihop fem meningar och berätta om vår senaste semester. Det låter kanske simpelt, men vi läser ju grundskolans engelska så den är ju inte på någon högre nivå. Vi som läser den gör ju dock detta för att vi helt enkelt behöver börja på en lite lägre nivå, och även om det är på en lägre nivå kan man tycka att det är svårt… Med andra ord är jag glad idag också. 🙂

Det tråkiga som hände för ett par veckor sedan var tyvärr att jag somnade sittande framför datorn. Jag höll handen på min trådlösa mus och när jag somnade drog jag ner den i golvet så den gick sönder! Skit också tänkte jag. Jag som har så lite pengar att röra mig med. Himla onödig kostnad att köpa en ny mus! Pappa och jag åkte till Elgiganten i Karlskrona i lördags för att köpa en ny. Eftersom jag sitter väldigt mycket vid min dator behöver jag en mus som verkligen är bra ergonomiskt så vi åkte till Elgiganten för att de har ett ganska stort utbud. Jag kände på ett antal olika (svårt att känna exakt hur den känns genom plasten, men på ett ungefär kunde jag det). Jag hittade en liten lite svängd mus som passade mig perfekt. 349:- kostade den, och jag tänkte att jag absolut inte har råd med den. Jag sa det till pappa, att jag behövde låna någon hundralapp av honom då jag inte hade tillräckligt på kontot. Då säger han att han kan betala hela och det slutade med att han sa att jag får den av honom, så jag behövde inte ge honom något tillbaka. Snälla, goa, rara pappa! Glömde skriva att musen är en Logitech. Jag har haft sådan mus förut och tycker att de är bra, så jag är så nöjd så!

Mina stamtavlor går det också framåt med. Jag har passerat 1800 hästar nu. =)). Ska n0g skriva in lite fler hästar senare idag. Nu har jag babblat klart här och jag hoppas att ni orkat läsa allting.

Här kommer bilderna på min systerdotter Isolde!

 

 

 

Isolde 1 år.

Isolde med pappa Adde.

 

 

Isolde och mamma Melinda.

 

Linnea och mamma Melinda.

 

Isolde ett år.

 

 

Tiden springer iväg!

Det var ett tag sedan jag skrev här nu. Jag är lite hängig, har inte riktigt lust med något, men jag tror att det beror på vädret. Det är grått, regnigt och trist varje dag. Det blir man inte pigg och glad av. Nu längtar jag till våren, men faktum är ATT jag fått liiiite vårkänningar trots allt. När jag gått ute har fåglarna börjat kvittra och jag har sett att påskliljorna har börjat skjuta skott från marken, så något är på gång. Otroligt nog hittade jag också en blommande tusensköna ute. Tror ni mig inte? Jo, det är helt sant. Den har nog fått lite fel för sig och tror att det är sommar mitt i vintern…

Jag har faktiskt fotograferat lite sedan sist. Fotograferingen har annars legat på is ett tag, TROTS att jag har en helt ny kamera som borde inspirera mig, men nu kanske, kanske, har jag fått tillbaka sugen lite. Utöver fotograferandet har jag även släktforskat en del, och framför allt skrivit stamtavlor på arabhästar i mitt dataprogram där jag håller på att skapa en databas som jag så småningom ska lägga ut på nätet. Innan det blir dags att lägga ut arbetet på nätet ska jag nog ha fått ihop minst 20 000 hästar. Annars är det knappt någon mening. Folk som söker ska ju inte få noll träffar hela tiden till följd av att jag inte lagt in en massa hästar i databasen. 20 000 har jag alltså som krav, helst fler. Det är nog möjligt för mig att lägga in ca 1000 hästar per månad, men då får jag ligga i och det lär jag inte orka i längden, så det kommer nog att bli färre än så. Med andra ord kommer det här nog att dröja ett par år innan jag kommit så långt att jag publicerar det på nätet.

Jag skrev ju om programmet Kintraks i förra blogginlägget. Det är ett jättebra och billigt program (129:-) och jag trodde att man kunde lägga ut en html-databas på nätet, då det stod att man kunde konvertera till html. Vad jag missade var att det är enstaka stamtavlor som man kan omvandla till html. Efter kontakt med programmets support har jag nu fått bekräftat att det INTE går att publicera det hela på nätet. Åh, vad besviken jag blev! Men, men. Det var bara nya tag och dags att ge mitt andra program Breeders Assistant en chans till. Jag har inte tyckt om programmet tidigare, eftersom det är så komplicerat och massor av funktioner. Eftersom det också är på engelska gör det inte saken enklare. Efter att ha skapat en mall för hur jag ville att stamtavlan skulle se ut, och vilka uppgifter jag ville ha med, så fungerar det faktiskt jättebra nu. Det är bara en grej som jag inte löst riktigt, men jag har kunnat kringgå problemet så det tar på några sekunders extra tid för mig. Annars är det som det skall vara. Och här KAN jag publicera allting på nätet när det är dags för det. Det dumma är bara att jag måste köpa ett tilläggsprogram som kostar 2000:-. INTE billigt, men jag tror att priset är så högt just för att det mest är föreningar som har register över hästar som använder det, inte privatpersoner. De 2000 kronorna är för standardpaketet, sedan fanns det flera olika utvecklade versioner med fler funktioner som kostade bra mycket mer. Jag har inte råd att köpa det nu, men det är ju ingen panik för det dröjer ju innan jag behöver använda det, hehe. 🙂

Så, nu har jag svamlat på lite. Nu ska jag visa några av de foton jag tagit på sistone.

 

Dimma över Skärsjön i Ronneby, Blekinge.

 

 

Ute vid havet i Saxemara, Ronneby.

 

 

Tändstickor…

 

 

Nonstop.

Fotografering av vattendroppar!

Här kommer mitt första försök till att fotografera vattendroppar. Speciellt kul var det ju att använda nya kameran. :)) Att fotografera droppar var ett väldigt arrangerande, men ändå inte så svårt som jag först trodde. Jag tog några hundra foton och det var ju inte så många som blev så pass okej att jag vill visa dem, men bättre lycka nästa gång. Övning ger ju färdighet. Förhoppningsvis åtminstone… 😉 Här kommer några av de foton jag tog:

Fotot taget 140122

Fotot taget 140122

Fotot taget 140121

Fotot taget 140121

Fotot taget 140121

Fotot taget 140121

 

Foto & Bildbehandling!

Ett tips för er som vill lära er mer inom foto och bildbehandling! Ta del av Moderskeppets alla onlinekurser! De har en hel del gratis kurser, men även en hel del betalkurser. För att få tillgång till betalkurserna får man betala 99:-/månad och då får man fri tillgång till dem. Du kan då gå hur många kurser du vill på hur kort tid som helst. Du kan säga upp medlemskapet precis när som helst. Det är ingen uppsägningstid utan man kan vara medlem i en månad, vara icke medlem i en månad och sedan vara medlem i ytterligare en månad. Så man kan helt enkelt vara medlem de månader man har råd med det. Otroligt bra för oss som är panka. 😉  Jag prioriterar dock medlemskapet och har varit guldmedlem varje månad i ett drygt halvår nu.
De populära högskolekurserna i Jönköping läggs snart ned, men det spelar inte såå stor roll för Moderskeppet har nu lagt upp kursen i ”Digital Bildbehandling” i sin helhet. Du kan alltså läsa hela högskolekursen här, på deras sida. Det enda dumma är att man ju inte kan få några högskolepoäng eller bli examinerad, men det får man väl klara sig utan… Moderskeppet är alltså de som håller i högskolekurserna i Jönköping, så därför kan de med andra ord lägga ut denna kurs för guldmedlemmarna. Om nu någon skulle undra ifall de verkligen får lägga ut den kursen där…
Jag har nu börjat gå denna högskolekurs och är mycket motiverad. Kursen är planerad att sträcka sig över en termin, men givetvis kan man gå den fortare om man vill det. Eller långsammare också förstås!
Så nu har ni fått en massa tips om Moderskeppet, men de är verkligen otroligt bra med tydliga och pedagogiska kurser som man förstår! Så ta ett besök hos www.moderskeppet.se och spana in dem! De rekommenderas varmt!

Kan avsluta med att tala om att jag sökt till den här kursen (och deras andra högskolekurs ”Fotografi – Visuell kommunikation) på högskolan, men inte kommit in. Jag har hamnat långt bak som reserv, så att nu få ta del av kursen på detta sätt känns toppen! Tack Moderskeppet för allt jobb ni lägger ned på era kurser! De är kanon! Önskar bara en kurs om bildbehandling av IR-foton (infraröda foton).

Till sist önskar jag alla här en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

/Ann-Charlotte Sternefält

Invigt min nya fotospegel från Photax!

Sent igår kväll fick jag ett ryck till att fotografera. Det har varit lite stiltje på den fronten ett tag nu. Jag har varit så stressad över en massa annat som hängt över mig som jobbiga måsten. Nu börjar bördan lätta och genast fick jag sug efter att ta några kort. Jag plockade fram min lilla fotostudio, alltså fototältet jag har, mina lampor, stativ och slutligen min SPEGEL som jag köpte från Photax för ett tag sedan. Den har bara legat i sin plastficka och jag har inte använt den förrän nu. Det var extra roligt att testa lite. Svart bakgrund fick det bli. Jag tycker det är snyggt att använda svart, men det beror ju förstås på motivet också, vad som passar just till det.

I mitt fall blev det dock bra med svart tycker jag. Jag började med att fotografera clementiner. Hihi. Fantasin sätter inga gränser, så är det ju. Därefter blev det några smycken och en klocka som jag tog kort på. Tyvärr blev jag inte riktigt nöjd med de bilderna så dem får ni inte se. Haha. Slutligen satte jag in ett värmeljus på spegeln och tände ljuset. Det var lite skoj att ta kort på, men inte det lättaste. Jag fotograferade med många olika exponeringar och justerade även bländaren fram och tillbaka. Tillslut fick jag till fem bilder med olika exponering. Dessa skapade jag en HDR av. HDR (High Dynamic Range) är en speciell typ av bildbehandling kan man nog säga. Man får använda vissa program för att skapa HDR-bilder. Det fungerar att göra det i Photoshop. Jag har dock inte provat det där, utan jag använder de två programmen Photomatix Pro och HDR Efex Pro, som bägge är program avsedda för att skapa just den här typen av bilder. Programmen ger dock lite olika resultat och det kan ibland vara så att den ena bilden är bättre i Photomatix och nästa gång är det tvärtom. Eller så tycker man kanske att bägge är lika bra, även om de inte är likadana.

Här nedan kommer jag att visa bägge mina ”ljusbilder” samt bilden på clementinerna som jag nog gillar allra bäst. =)

 

HDR-bild skapad av fem exponeringar i Photomatix Pro.

 

HDR-bild skapad av fem exponeringar i HDR Efex Pro.

 

Clementiner på spegel.